Har du koll på EUs nya förordning om ekodesign för hållbara produkter?

Nu ska energikrävande produkter bli ännu mer effektiva och det införs dessutom krav på resurseffektivitet som förlänger livslängden och underlättar återbruk, reparation och återvinning av produkter. Detta är ett viktigt steg mot en mer cirkulär ekonomi och hållbarare produkter och konsumtion.

Du som arbetar med produktutveckling vet att det finns ett stort antal direktiv och standarder att ta hänsyn till i utvecklingsarbetet. Jag vet av erfarenhet att det är svårt att hålla koll på alla och därför har jag sammanställt en överblick över EUs nya Ekodesignförordning. Hoppas den kan vara till nytta!

Ni känner säkert redan till Ekodesigndirektivet som trädde i kraft 2005 och implementerades i Sverige genom lagen om ekodesign 2008. Direktivet revideras sedan 2009 och utökades då från att gälla energianvändande produkter till att gälla för alla energirelaterade produkter.

Nu tar EU nästa steg och 2022 presenterade de ett reviderat ekodesigndirektiv under initiativet för hållbara produkter (Sustainable Products Initiative, SPI). Den nya Ekodesignförordningen fokuserar mer på produkters design och hela värdekedjan än dagens direktiv. Det innebär ett stort steg mot en mer hållbar produktion och konsumtion, uttaget av jungfruliga material kommer att minska och det blir lättare för konsumenter att handla hållbart.

Vad innebär att det att gå från ett direktiv till en förordning?

Direktivet har krävt nationell implementering och anpassning. En förordning gäller direkt i alla EUs medlemsländer samtidigt, vilket gör att kraven blir enhetliga för alla.

Kraven för varje produktgrupp specificeras i delegerade akter och 2022 påbörjades arbetet med att ta fram detta för de första 12-18 produktgrupperna. Efterhand som de blir klara ersätter den nya förordningen nuvarande ekodesigndirektiv i sin helhet.

Vem berörs av de nya kraven?

Kraven påverkar främst tillverkare, importörer och återförsäljare, men blir märkbara även för konsumenter allteftersom.

Jag tror att det kommer att innebära stora förändringar för tillverkande företag. Det förändrar sättet att designa och konstruera produkter, ger ett större livscykelfokus och en annan syn på resurser, förändrar hur de arbetar med leverantörskedjan, skapar möjlighet för nya marknads- och affärsmodeller, samt ställer krav på dokumentation och märkning.

Målet med den nya förordningen

Det allmänna målet med förslaget är att minska produkters negativa påverkan på miljön och samhället under hela produktlivscykeln och förbättra EU-marknadens funktion.

De specifika målen är att:

  • Förbättra produkternas hållbarhet.
  • Förbättra tillgången till hållbarhetsinformation längs leverantörskedjan.
  • Ge incitament till mer hållbara produkter och affärsmodeller för att förbättra värdebevarandet.
  • Förbättra kontrollen av efterlevnad, där EU kommer att ta ett större ansvar.

Vilka produktgrupper påverkas?

Idag är 65 produktgrupper reglerade och det började med energianvändande produkter för att senare även omfatta energirelaterade produkter. I den nya förordningen är ambitionen att även andra produkter ska omfattas.

Produktgrupper som regleras idag är till exempel belysning, dammsugare, högtryckstvättar, datorer och servrar, fläktar, fönster, hissar, kompressorer, köksfläktar, ljud- och bildutrustning, mobiltelefoner, motorer, pumpar, spisar, svetsutrustning, ventilation m.fl.

De som redan omfattas av ekodesigndirektivet kommer att få ytterligare krav. Nya produktgrupper tillkommer och det urvalet kommer att baseras på försäljningsvolymer, förbättringspotentialen och bidraget till att uppnå EU’s klimat, miljö och energieffektivitetsmål etc.

Vad kommer att ändras?

Bredare scope

Dagens ekodesigndirektiv är begränsat till energirelaterade produkter. Nu är intentionen att alla produkter ska omfattas utom livsmedel, foder, läkemedel, levande djur och växter, produkter av växter och djur.

Bredare innehåll

Nya ekodesignförordningen föreslår att följande hållbarhetsaspekter regleras:

  • Produkters hållbarhet och tillförlitlighet
  • Produkters återanvändbarhet
  • Produkters uppgraderingsbarhet, reparerbarhet, underhåll och renovering
  • Förekomst av potentiellt skadliga ämnen i produkter
  • Produktens energi- och resurseffektivitet
  • Återvunnet innehåll i produkter
  • Återtillverkning och återvinning av produkter
  • Produkternas koldioxid- och miljöavtryck
  • Produkternas förväntade generering av avfallsmaterial

Förslaget innehåller även områden som:

  • Digitala produktpass
  • Märkning
  • Kriterier för miljövänlig offentlig upphandling
  • Förhindra att osålda konsumentprodukter förstörs.

Det är inte så att alla produkter får alla kraven, utan de anpassas till respektive produktgrupp och beskrivs i dess delegerade akt.

Produktpass och märkning

Produktpasset är ett konkret förslag som kan stärka konsumenternas makt och samtidigt underlätta för aktörer i värdekedjan. Syftet är att tillgängliggöra information om produkter, öka spårbarheten och underlätta en cirkulär ekonomi.

Produkter som omfattas av förordningen får inte släppas på marknaden om de inte har tillhörande produktpass. Produktpasset kan t.ex. hjälpa konsumenter att göra välgrundade val, och aktörer som arbetar med reparation och återvinning kan lättare hitta relevant information.

Produkter som regleras ska märkas på ett sätt som underlättar för kunderna att jämföra olika produkter och det kommer att bli förbjudet att sätta märkning på produkter där etikett inte krävs.

Stoppa kassering av osålda produkter

En intressant del av förordning är att EU kan förbjuda kassering av osålda produkter inom produktgrupper där det idag är ett stort problem. Som tillverkare ska man kunna redovisa antal osålda produkter man kasserar varje år, skälen till kassation och var produkterna tar vägen, alltså om det går till återanvändning, återtillverkning, materialåtervinning, energiutvinning eller deponi.

Hoppas detta gav dig en bra överblick!

I slutet av inlägget hittar du bra länkar och dokument.

Kan vi stötta er med ekodesign?

Hållbarhet är mer relevant och viktigt än någonsin. Vår konsumtion av produkter genererar stora utsläpp som bidrar till klimatförändringar och miljöproblem. Hur kan vi tänka för att designa så hållbara produkter som möjligt?

Vi kan bidra med kunskap inom hållbar design, ekodesign och cirkularitet. Det kan vara i form av designarbete i ett utvecklingsprojekt, men också som rådgivning, omvärldsbevakning, föreläsningar och workshops.

Hör av dig om du är nyfiken på att veta mer!

Kontakta mig på marie.nilsson@oresunddesign.se om du är nyfiken på att veta mer!

Bra länkar

Energimyndigheten: Resurseffektivitetskrav genom ekodesign>

Energimyndigheten: Initiativ för hållbara produkter>

Energimyndigheten: Jag är säljare eller tillverkare av produkter>

Riksdagen: Förordning om ekodesign för hållbara produkter>